kalles

Läste nyss en bok av Carl Gustav Jung som teoriserar över att drömmar är en hjälpreda som sorterar och bearbetar drömmar vi har lämnat till morgondagen.. Men om man är helt till frids med sig själv och tankspriddheten är nere på noll procent, drömmer man inte då? Stannar hjärnan upp på natten; når man Nirvana? Var Siddhartha Gautama inne på rätt spår hela tiden? Och kan man isåfall överleva i veckor på enbart smulor? Det skulle isåfall vara till stor hjälp för mig om jag skulle ta och deffa ner mig när våren närmar sig.. Men det är ju ett tag dit så jag kan låta bli och uppnå Nirvana för tillfället och bekymra mig över saker istället.. Mitt största bekymmer kvarstår: Hur ska vi vita spöa Barcelona.. Jag hinner inte själv träna upp mig i sån pass bra form att jag kan ta plats på planen istället för t.ex Coentrão.. Om så vore fallet skulle jag lägga mina 90 kilo bakom en hård axel i ryggen på Dani Alves.. Fråga två som jag ställer mig är: Om jag fick klona en spelare i Brynäs IF och få tillbaks den spelaren till laget, vem skulle jag ta.. Jag har två alternativ: Ove Molin och Henrik Petré. Ena av dom för att han är min absoluta favoritspelare genom tiderna och den andre för att det skulle vara en riktigt otippad högoddsare..